L’amour est au-dessus de tous

1Je peux parler les langues des hommes el les langues des anges. Mais si je n’aime pas les autres, je suis seulement une cloche qui sonne, une symbale bruyante. 2 Je paux avoir le don de parler au nom de Dieu, je peux comprendre tous les mystère et posseder toute la connaissance. Je peux avoir une foi assez grande pour déplacer led montagnes. Mais si je n’aime pas les autre, je ne suis rien. 3 Je peux distribuer toutes mes richess à ceux qui ont faim, je peux livrer mon corps au feu. Mais si je n’aime pas les autres, je n’y gagne rien !

4L´amour est patient, l’amour rend service. Il n’est pas jaloux, il ne se vante pas, il ne se gonfle pas d’orgueil. 5 L’amour ne fait rien de honteux. Il ne cherche pas son intérêt, il ne se met pas en colère, il ne se souvient pas du mal. 6 Il ne se réjouit pas de l’injustice, mail il se rejouit de la verité. 7 L’amour excuse tout, il croit tout, il espère tout, il supporte tout. 8 L’amour ne disparaît jamais. Les paroles dites au nom de Dieu s’arrêteront, le don de parler en langues inconnues disparaîtra, la connaissance finira. 9 En effet, nous ne conaissons pas tout, et les parôle dites au nom de Dieu ne sont pas complète. 10 Mais quand tout deviendra parfait, ce qui qui n’est pas complet disparaîtra. 11 Quand j’étais enfant, je parlais come un enfant. Maintenant, je suis un homme et je n’agit plus comme un enfant. 12 À présent, nous ne voyons pas les chose clairement, nous les voyons come dans un miroir, mais plus tard, nous verrons face à face. À présent, je ne connais pas tout, mais plut tard, je connaîtrai come Dieu me connaît.

13 Maintenant, trois choses sont toujours là : la foi, l’espérance et l’amour. Mais la plus grande des trois, c’est l’amour. (1 Corinthiens 13 : 1 -13)

The Greatest Gift

1        Though I speak with the tongues of men an angels, but have not love. I have become sounding brass or a clanging cymbal. 2 And Though I have the gift of prophecy, and understand all mysteries and all knowledge, and though I have all faith, so that I could remove mountains, but have not love, I am nothing. 3 And though I bestow all my goods to feed the poor, and though I give my body to be burned, but have not love, it profits me nothing. 4 Love suffers long and is kind; love does not envy; love does not parade itself; is not puffed up; 5 does not behave rudely, does not seek its own, is not provoked , thinks no evil. 6 Does not rejoice in iniquity, but rejoice in the truth; 7 Bears all thing, believes all things, hope all things, endures all things. 8 Love never fails. But whether there are prophecies, they will fail; whether there are tongues, they will cease; whether there is knowledge, it will vanish away. 9 For we know in part and we prophesy in part. 10 But when that wich is perfect has come, then that wich is in part will be done away. 11 When I was child, I spoke as a child, I understood as a child, I though as a child; but when I became a man, I put away childish things. 12 For now we see in a mirror, dimly, but then face to face. Now I know in part, but then I shall know just as I also am known. 13 And now abide faith, hope, love, these three; but the greatest of these is love. ( 1 Corinthians 13: 1 -13)

Kärleken

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärleken, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. 2 Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärleken, är jag ingenting. 3 och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
4 Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. 5 Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. 6 Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. 7 Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
8 Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. 9 Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. 10 Men när det fulkomliga kommer skall det begränsade förgå.
11 När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. 12 Ännu ser vi i en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
13 Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken. ( Första Korinthibrevet 13: 1-13)

من هو يسوع

يسوع هو ابن الله المتجسد اللذي صلب مات وقام لتغفر خطايانا وليكون لنا باسمه وبه شخصيا حياة ابدية

يسوع هو ايضا صديق المؤمن يشكو المؤمن له كل هم، كل صعوبة ويعترف له بكل خطيئة

يسوع هو الام الحنونة الرؤوفة التي تحضن اولادها ترعاهم وتضحي بنفسها من اجلهم

يسوع هو الاخ والرفيق للذين ليس لهم اخوة او اهل وحتى للذي عنده

يسوع هو القيامة من الخطيئة والضعف والهوان والضياع الى القيامة والفرح والحياة والمحبة وخاصة الانسانية الجديدة

 يسوع هو نور العالم الذي بدونه تتيه الشعوب وهو يشرق شمسه على كل البشر

يسوع هو الخبز النازل من السماء الذي ناكله في الافخارستية في الكنيسة الارثوذكسية والذي بدونه لا حياة لنا

يسوع هو المغفرة من خلال سر الاعتراف للكاهن وهو المصالحة مع الله الآب ومع اخي الانسان ومع نفسي

يسوع هو الطريق فاللذي يتبعه من خلال الانجيل والاسرار والكنيسة الارثوذكسية وحيا التوبة لا يتيه

يسوع هو الماء الحي الذي نذوقه خاصة في محبة القريب

يسوع هو الدواء ضد امراض النفس والروح والجسد ضد الخطيئة وهو ايضا دواء ضد اهواء النفس التي تضيع الانسان، بالصلاة المتواضعة امام الله الرحوم وخاصة صلاة يسوع  وبالصوم والاشتراك في حياة الكنيسة يصير المؤمن انسانا جديدا من ابناء النور

يسوع هو المعلم والطبيب وقد اسس الكنيسة الارثوذكسية على الصخر والكنيسة هي مستشفى المرضى الذين هم نحن المومنون

 

Skapelseberättelsen enligt kristen ortodox tradition

Skapelseberättelsen är skriven med både form och innehåll. Formen, enligt den lebanesiske ortodox kristne författaren Kosti Bandale, är myten som var spridd på den tiden då berättelsen skrevs. Författaren till skapelseberättelsen skriver om en enda Gud som har skapat världen till skillnad från andra myter där det finns många gudar som strider mot varandra. Avsikten är att förmedla en tro på en enda Gud med den tidens språk, myter. Därmed inbjuds läsaren att kunna skilja mellan form och innehåll genom att förstå att formen är förankrad i kulturen men att innehållet är nytt jämfört med den tiden. Innehållet är inspirerad av Gud genom en författare som talar sin tids språk. Gud har alltså inte hoppat över den lilla människan utan inspirerat henne utifrån dess egna förutsättningar och förståelse för att kunna förnya dess intellekt genom att förkunna tron på en enda skapare av människan och skapelsen. Författaren till boken som jag baserar mitt inlägg på menar också att man inte kan använda gamla testamentet som en skrift av fakta och vetenskap. Gud har inte för avsikt genom bibeln att förklara världen och dess uppkomst för oss. Utan Gud har gett människor en hjärna med vars hjälp de kan söka efter kunskap och fakta. Därmed så finns det ingen motsättning mellan att tro på att Gud har skapat världen och att människan utvecklades under miljoner år genom mutationer och att hon var ett djur först. Enligt ortodox tro så säger inte tron på Gud emot tron på evolutionen eftersom Gud ligger bakom skapelsen oavsett hur detta gick till. Därmed förtår vi att vi inte kan ta skapelsen sju dagar boksavligt heller eftersom detta tillhör till formen för myten. Jag vill tydliggöra att innehållet om att Gud är skaparen är inspirerad från Gud och har inte med mytens natur att göra. Detta då enligt ortodox kristen tro.

När det gäller skapelsen av kvinnan så menar författaren att enligt kristen ortodox tro och tradition så är kvinnan och mannen jämlika och har samma mänskliga natur även om de skiljer sig i kön. Kvinnan skapades av mannens revben tyder på hennes delaktighet tillsammans med mannen i livet. ordet delaktighet på arabiska d.v.s. "almushaaraka" kräver två jämlika så att de kan ingå i denna delaktighet i livet tillsammans. När det gäller den negativa rollen som ges till kvinnan i skapelseberättelsen så är detta en reaktion mot dåtidens religioner som fenicernas och Kanaanernas som gudomliggorde sexulaiteten och dess symbol, kvinnan. Detta görs i bibeln genom att framställa kvinnan som orsak till synden och döden. Samtidigt som detta var spridd i andra myter också, d.v.s. att förknippa kvinnan med döden, synden och mörkret. Så har författaren till skapelseberättelsen använt sig av samma slags myter som fanns under hans tid. Och även om varningar om kvinnor som förförerskor som leder till döden och synden finns i andra delar av gamla testamentet så menar Kosti Bandale att detta en automatisk reaktion från mannen som inte vill ta ansvar för sina sexuella drifter utan vill förlägga detta på kvinnan. Jag vill nämna också att man kan aldrid tolka gamla testamentet bokstavligt samtidigt som man refererar till den när man pratar om kristendomen. Hur många gånger har jag inte hört och läst om folk som gör detta av stor okunskap. Nya testamentet är det som kristendomen byggs på och gamla testamentet läses i ljuset av nya testamentet. Och i det nya så är man och kvinna jämlika, jag återkommer med en artikel om det senare.

Kosti Bandale medger att detta har används av männen för att få kontroll över kvinnan men att detta är utifrån mannens behov inte utifrån innehållet i biblen och den kristna ortodoxa tron.